This charming man

Ikväll är en sån kväll jag inte orkar någonting. Jag orkar inte städa rummet, eller göra läxor, jag orkar inte ens med mig själv. Men ibland är det väl okej att inte orka med någonting. Jag är fortfarande i chock sen i torsdags. Jag kan inte förstå att det som hände faktiskt hände. Jag har kramat Morrissey. Efter ett dygns köande inne i Nordstan på ett hårt och kallt golv och inte mer än 1 timmes sömn fick jag träffa honom. Åh jag är så himla lycklig! När jag gick fram till honom sträckte jag fram brevet jag skrivit till honom och fick fram ett stammande "This is for you". Han Kollade mig rakt in i ögonen och sa "Oh thanks I promise I'll read it but not now" och så skrattade han. När han sedan skrev i mina böcker ville jag säga så mycket men fick inte fram ett enda ord. Jävla skit. Han tittade på mig igen och jag grät, Jag har nog aldrig gråtit så mycket i hela mitt liv. Sen ställde han sig upp och kramade mig. Jag ville verkligen säga något men det var så jävla svårt, tillslut fick jag fram ett darrit "I love you" och han släppte taget om mig och torkade bort en tår från sin kind. Jag fick Morrissey att börja gråta. Jag kan verkligen inte förstå detta. Nyp mig för jag är inte säker på om detta ens hände eller om det bara var en dröm.